Titta jag skriver!

Och så kom inspirationen...

När man har som mest att göra och som minst med tid, då är det tid för bloggen.

Jag saknar min bror alexander! Jag saknar min familj! Plötsligt blev jag enda barnet.

Jag lyssnar på shelter from the storm på repeat.

Jag borde rita på mitt hus i sketchup, skriva på rapporten, göra idrottsläxan, plugga till kemiprovet, läsa på för fysikprovet, öva på presentationen, vad som helst bara inte skriva här.

Jag vill ju så gärna få allt gjort och känna sommarens ljuva andetag svepas omkring mig. känna grusdammet yra efter mig cyklandes till Jimmy, känna sommargräset i bakhuvudet och sommarsolen på varje inch of my skin. Sandalklappet, försten i badet, och glasskioskkön på tranviken. Somna på altanen till ljuv musik av dylan på hög volym och vakna till fågelsång på högre volym och en kattsvans som tillhörande en katt på ännu högre volym stryker runt benen. Grilla... Grilla! Jordgubbar, glass och mackor med sig på picknick med flickan och humlesurr. Sitta tills världen domnar bort och solen ramlat ner, bara linda och jag och inget mer. A lover for your life and nothing more. Jag vill ha sommar!