Trött, trött på stress
Spända käkar, tänder som rubbas. Luftbubblor i knän vart jag än går, sitter eller står. Luft under mitt skinn rullar upp, rullar ner. Skakar och ryser, tänker ;"Det måste bli mer". Väntar på svett som inte vill komma. Väntar på svett men får bara tårar. Kroppen sänker sina ögon men sinnet tvingar dem upp. För med ögon som talar, skriker; "Ge mig rock!", så öppnas tyvärr mina lock.
0 Comments:
Post a Comment
<< Home